Nollningsintro

Igår drog nollningen igång med informationsmöte och brännboll med alternativregler. De som tillhör mitt fakultet, dvs det naturvetenskapliga, är indelade i fyra grupper baserat på vad man ska läsa. Blå, lila, gul och röd, vilken den sista är färgen som tillhör mitt lag. Tre matcher så att man mötte alla spelades. Senare på kvällen hölls det lite fest i en korridor.
Sent på kvällen gick sedan jag och pojkvännen på "late night Stand-up". I Lund pågår denna helgen nämligen "Comedy festival", komedifestival. Pojkvännens kusin deltog i den show vi såg, vilket var anledningen till att vi gick dit. Jag var egentligen lite för trött för att kunna njuta av den, men det var ganska roligt ändå.
Idag fortsatte nollningen med såpalekar. Dragkamp, svanslekar, diskrace och back-klättring.

En ganska dålig bild på Al Pitcher på komedi-showen


Men vänta nu!

Men vänta nu! Imorgon är det dags! Imorgon drar nollningen igång, med första aktiviteten. Imorgon är jag en del av Lunds universitet i person, inte bara på papper. Imorgon träffar jag de människor som kommer att dela lite av min framtid. Imorgon smäller det!
Vet inte helt säkert hur jag känner inför det. På ett sätt är jag så himla tacksam för att avsluta den här ovissheten om hur det kommer bli, hur jag trivs, om jag hittar vänner, om jag klarar av det. Men på ett sätt så är det läskiga fortfarande framför mig ännu så länge, de saker som nu är läskiga kommer omedvetet försvinna ur huvudet och jag kommer inte kunna njuta av att det inte är läskigt längre. Sedan är det faktiskt också lite tråkigt att sommarlovet tar slut. Jag har hunnit med så mycket, och verkligen kunnat passa på att njuta av att vara hemma, träffa familj, släkt och vänner, och göra mest ingenting när ja känt för det. Det har inte ofta varit helt sysslolöst, vilket passar mig som fort blir rastlös och omotiverad. På så sätt så ser jag också fram emot terminsstart, att ha något att göra, en anledning att stiga upp på morgonen.

Men vänta nu! Nu börjar framtiden!



Första dagen som sambo

Ja...
Det är så det är. Första dagen som sambo. Jag tänker dock inte på mig själv som sambo-boende, likadant med pojken min, jag ser honom inte som min sambo utan som pojkvän. Kanske är det inte så konstigt, men de är en annorlunda känsla. Jag kan tänka mig att det är lite som att gifta sig, eller byta namn. Inget är egentligen annorlunda, jag är ju samma som alltid, men ändå är det inte riktigt samma sak som innan. Lägenheten stod färdig redan igår. Vi lyckades inte få så mycket produktivt gjort idag. Vi cyklade faktiskt ut till Nova för att köpa nya magneter till garderoberna. De visde sig vara helt och hållet onödigt då de var sämre än de gamla, så de sattes faktiskt tillbaka igen. Det enda som faktiskt fått ett resultat är mitt bakande idag, tog mig för att göra chokladbollar, vilket inte blev helt fel. Utöver det är Nasses stora film och en promenad det enda vi lyckats hitta på idag. Men jag klagar faktiskt inte direkt. Skolan närmar sig med stormsteg, och fastän man väl tycker att det är roligt och spännande så börjar nervositet och ångest också smyga sig på. Det är ingen som kan säga vad som väntar mig, det är bara att hålla tummarna att det blir bra.

Mmmmm


Visa fler inlägg